happychic

Det är så svårt att vara glad egentligen..
För det finns hur många anledningar i världen att vara ledsen helt enkelt.
Så när det då kommer en stund när man verkligen njuter av livet är det nästan overkligt,
nästan helt overkligt.

I lyckliga stunder, det är då man minns saker. Man mår så bra att man helt plötsligt kan se saker ..
Vid olika tillfällen har jag stått på exakt samma ställe. Jag har stått och stirrat ut på havet, sett fåglar dyka ner, som om bara för att känna fallet, och jag har bara stått och beundrat stunden för vad den var..
En annan gång stog jag på samma plats, och allt jag kan minnas är mina egna tårar.
Jag uppfattas som glad nästan hela tiden, även om det är inte så det ligger till..
Jag sörjer hela tiden det förflutna,
och saknar det som är försvunnet.

Fast jag tror det är bra. Man blir starkare av allt, så länge man överlever det. Och man lär sig nästan alltid något om man tänker efter. Att vara ledsen hör till på något sätt.

Jag skriver inte för någon ska se direkt.. Det är väl ett sätt att utrycka sig, mest för att få ut känslor..
Och jag blir inte direkt inspirerad av glädje.. ^^
Så förlåt, för all ni som tror jag är flumm hela tiden :P När jag skriver är jag så seriös som det går ;)
Får väl se om jag kan lyckas hålla igång det här med att blogga då ..